English
English

Margareta Wallenius Kleberg

17 oktober 1937 - 14 april 2023

Margareta Wallenius-Kleberg somnade in på eftermiddagen den 14 april 2023 hemma på sitt älskade Menhammar. Hon engagerade sig i ”Firman” som hon kallade Soya-koncernen in i det sista och kallade sig själv ”Company Mother” i en intervju i en av koncernens interntidningar, men fick av omvärlden även titlarna ”Redardrottningen” och ”Travdrottningen”.

Alla tre epiteten ger en bra bild och fin beskrivning av en stark, kreativ och envis kvinna som också var oerhört omtänksam och hjälpsam. Hon föddes och växte upp på Södermalm i Stockholm, i den byggnad som under många år inrymde rederiets huvudkontor och vars verksamhet kom att prägla hennes liv.

När hennes far Olof Wallenius plötsligt och oväntat avled 1970, endast 68 år gammal, tog Margareta och hennes make John Kleberg över en företagsgrupp med många olika verksamhetsgrenar. Tillsammans med en engagerad ledning och lojala medarbetare renodlades verksamheten under några år vilket i sin tur lade grunden till framgångssagan om Walleniusrederiernas omfattande Ro/Ro-verksamhet.

Margaretas omsorg om medarbetare, såväl till sjöss som på land är välkänd både i och utanför Soya-koncernen. Våra fartyg är ju våra medarbetares ”home away from home” brukade hon säga när hon tillsammans med sitt dekorationsteam åkte ut till fartygen för att placera ut lampor, kuddar, några nallar och hänga minst 200 tavlor per fartyg av ofta okända konstnärer. Det var också Margaretas sätt att hjälpa till att få i gång deras karriärer som konstnärer.

Samma omsorg fick allt och alla som hade någon koppling till Menhammar. Det hennes föräldrar började med på Menhammar i slutet av 1940-talet, byggde Margareta vidare på. Samma avtryck som Olof Wallenius gjorde för den svenska travsporten på sin tid, gjorde Margareta under mer än 50 år, inte minst för den svenska avelsverksamheten.

Hennes kärlek till hästarna och hela travvärlden har också hjälpt henne i svåra och sorgliga stunder vilket hon har berättat i flera intervjuer. Nu får vi som finns kvar hylla och hedra hennes fantastiska insatser, minnas all glädje och fortsätta att utveckla både verksamheten och relationerna i hennes anda med fortsatt fokus på hästens bästa.

/Jonas & Annika med familjer samt livskamraten Tore